Musik rehabiliterar personer med hjärnsjukdomar

På Åucs forskar man i musiken som ett redskap i neurologisk rehabilitering

På Åucs verksamhetsområde Neuro forskar man i musikens möjlighet att fungera som rehabiliteringsmetod av neurologiska sjukdomar. Informationsteknologin öppnar upp nya möjligheter att till exempel kombinera att lyssna på musik, öva att ta emot information eller träna händernas motorik.  Professor i neurologi, överläkare Seppo Soinilas forskning är en del av ett spetsprojekt finansierat av Finlands Akademi åren 2017–2019.

Åucs samarbetspartner är Kaskenmäkis hemkonserter från Åbo. Konserten sändes via internet från deras lokaler till sjukhuset, där fyra frivilliga patienter valdes ut för att följa med konserten med hjälp av VR-glasögon. Reijo Vahala från Mynämäki var en av dessa.

Redan för tjugo år sedan publicerades de första upptäckterna om att musik effektiverar rehabiliteringen av motoriska störningar. Sedan dess har man fått bevis på att musiken har effekt i rehabiliteringen av problem med att inta information och i störningar i talet. Det är först under de senaste åren som man med ny avbildningsforskning kunnat påvisa att musiken har en korrigerande verkan på hjärnans struktur. Att lyssna på musik ökar mängden av den gråa substansen i hjärnan och effektiverar korrigerandet av nervbanornas förbindelser. Nu vill man gå ett steg längre och anpassa forskningsresultaten på ett konkret sätt i det praktiska arbetet med patienter. 

– Vår forskningsgrupp fungerar inom verksamhetsområdet Åucs Neuro. Vi samarbetar med docent Teppo Särkämö vid Helsingfors universitet och med två utländska forskningsgrupper. Vårt material består av information från 110 patienter som haft hjärninfarkt och det är det mest omfattande materialet i världen, i sitt slag. Vi är de första som bevisat att musikens inverkan på rehabiliteringen håller i sig i åtminstone sex månader, berättar professor Seppo Soinila.

Professor Seppo Soinila.

Musikens betydelse har också tidigare undersökts i många olika forskningar. Soinilas grupp har analyserat närmare tusen forskningsartiklar. Av dem valde man ut alla randomiserade kliniska forskningar som innefattar kontrollgrupper och granskade dem kritiskt. Allt som allt har cirka 2000 patienter deltagit i dessa forskningar. Inom ämnet neurologi har musikens effekt främst forskats hos patienter som haft hjärninfarkt eller insjuknat i Parkinsons sjukdom eller minnessjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom. I alla grupper har man på ett övertygande sätt kunnat bevisa att musik har en gynnsam inverkan på rehabiliteringen. Tills vidare finns det knappt om bevis inom övriga neurologiska tillstånd, såsom epilepsi, MS-sjukdom eller eftertillstånd av hjärnskador.

– Den enhetliga slutsatsen man kan dra utgående från forskningen är att musiken rehabiliterar patienten bäst ifall hen lyssnar på sådan musik som hen själv valt. Till och med en kort stund av lyssnande på sin favoritmusik, mellan femton minuter och en timme varje dag, kan föra med sig betydande förändringar, sammanfattar Soinila.

Kyllikki Koivunen från Åbo njöt av den klassiska musiken. Avdelningsskötare Johanna Fred assisterade vid behov.

Musikrehabilitering skiljer sig på så sätt från musikterapi att den inte förutsätter att en terapeut deltar i själva rehabiliteringstillfället. Musikrehabilitering kan förverkligas med minimala investeringar och utan betydande resurser av professionell personal. Ett viktigt tilläggsvärde är det välbehag som patienterna upplever och dess höjande effekt på motivationen att rehabilitera sig.

Soinilas och Särkämös forskningsprojekt har fått spetsprojektsfinansiering på 300 000 euro av Finlands Akademi.

Text: Tuula Vainikainen

Bilder: Nadine Karell