Behandling av akut cirkulationsstörning i hjärnan

Vid misstanke om cirkulationsstörning i hjärnan är den grundläggande bilddiagnostiska undersökningen datortomografi det vill säga skiktröntgen.

Mer information om datortomografi av huvudet.

För en del av patienterna med cirkulationsstörningar i hjärnan gör vi magnetundersökning av huvudet som preciserande undersökning.

Mer information om Magnetunavbildningar och -åtgärder.

För dem som insjuknat i hjärninfarkt eller TIA-attack gör vi vanligen bilddiagnostik av halsartärerna för att utreda orsaken antingen genom ultraljudsundersökning, skiktröntgen (DT) eller magnetundersökning (MRI).

Mer information om ultraljudsundersökningar och magnetavbildningar.

För en del som insjuknat i hjärninfarkt eller TIA-attack görs ultraljudsundersökning för att utreda hjärtrelaterad orsak antingen över bröstkorgen eller via matstrupen.

Mer information om ultraljud.

Vid risk för hjärninfarkt försöker vi öppna koaglet som täpper till blodkärlet så snabbt som möjligt med trombolysbehandling av hjärninfarkt eller med mekanisk endovaskulär behandling (trombektomi).

Trombolysbehandlingen kan i regel ges inom 4,5 timmar från symptomens början. Ju snabbare vi kan påbörja tromblysbehandlingen, desto större är chansen att man återhämtar sig bra. Därför är det viktigt att snabbt söka vård.

Före trombolysbehandlingen gör vi datortomografi eller magnetundersökning av hjärnan för att utesluta hjärnblödning och andra möjliga orsaker till symtomen. Beslutet om trombolysbehandling fattas individuellt, med hänsyn till patientens symtom, fynd vid bilddiagnostiken av huvudet och risken för blödning.

Trombolysbehandling genomförs genom intravenös behandling som löser upp blodproppen under en timme. Efter trombolysbehandlingen följer vi upp hur patienten mår på Strokeenheten.

Hjärnförbundets video: Trombolysbehandling vid hjärninfarkt

Vid blodpropp i ett stort blodkärl har en del patienter nytta av ett mekaniskt intravenöst ingrepp där blodproppen tas ut (endovaskulär behandling, det vill säga trombektomi).

Vanligtvis gör vi ingreppet utöver intravenös trombolysbehandling. Ibland kan vi utföra endovaskulär behandling även om tromboysbehandlingen är kontraindicerad, till exempel efter en operation. Vissa patienter sövs för ingreppet. Endovaskulär behandling ges endast på universitetssjukhus i Finland.

Hjärnförbundets video: Trombektomi (Youtube)

En intrakraniell blödning kan bero på flera saker såsom huvudskada, hjärnaneurysm (subaraknoidalblödning) eller spontant utan tydlig strukturell orsak. Vid spontan blödning i hjärnan brister ett blodkärl vilket orsakar en blödning i hjärnvävnaden. Den vanligaste orsaken till spontan blödning i hjärnan är högt blodtryck. Andra vanliga orsaker till hjärnblödning är till exempel vaskulära blödningar. Riskfaktorer för hjärnblödning är blodtryckssjukdom, rökning, hög alkoholkonsumtion, cerebrovaskulära sjukdomar och blodförtunnande medicinering.

Vid akut behandling av hjärnblödning koncentrerar vi oss på att behandla blodtryck, förebygga och behandla komplikationer samt rehabilitering i akutskedet. Vid spontan hjärnblödning är operationsbehandling sällan till nytta. Efter en hjärnblödning är effektiv behandling av blodtryckssjukdom särskilt viktigt.

Mer information finns också i Hälsobyns Hjärnhus.

En förträngning i halspulsådern beror på arteroskleros. Särskilt rökning, högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes och övervikt utsätter för sjukdom. Förträngningar i halspulsådern orsakar cirka 15 procent av hjärninfarkterna.

Om en missad cirkulationsstörning i hjärnan (TIA) eller hjärninfarkt beror på förträngning i halspulsådern, har vissa patienter nytta av operationsbehandling eller stentning av förträngningen i halspulsådern. Vanligen försöker man utföra ingreppet inom 2 veckor efter symptomen. Operation av förträngning i halspulsådern som inte orsakar symptom är i allmänhet inte nödvändig, men behovet av operationsbehandling övervägs individuellt.

Mer information finns även på Blodskärlkirurgi.

Om vi misstänker att en hjärninfarkt orsakats av förmaksflimmer, överväger vi för somliga patienter att installera en hjärtmonitor. Om vi kommer fram till en installation av en hjärtmonitor, är det möjligt att göra det som poliklinisk åtgärd efter insjuknande i hjärninfarkt. Batteriet i en hjärtmonitor varar vanligtvis cirka två år, och efter det tas monitorn bort.

Patienten har alltid rätt att få den vård hen behöver under trygga förhållanden. Vi kan bli tvungna att begränsa patientens frihet på grund av oberäknelighet, brist på sjukdomsinsikt och sjunkande intellektuella funktioner i samband med hjärnsjukdom, så att patienten inte skadar sig själv eller andra. Vid all begränsning tar vi hänsyn till principen om mildare medel och ser till att begränsningen inte skadar patientens hälsa. Också sjukhusanställda har rätt till en trygg arbetsmiljö.

De vanligaste riskfaktorerna för hjärninfarkt är förhöjt blodtryck, förmaksflimmer, förhöjt kolesterol, diabetes, rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt och för lite motion. Genom att behandla riskfaktorerna minskar du risken för hjärninfarkt.

För alla som har haft hjärninfarkt eller drabbats av TIA-attack påbörjar vi ett läkemedel som påverkar blodkoagulationen för att förhindra att nya blodproppar uppstår. Dessutom påbörjar vi ett läkemedel mot kärlsjukdom, det vill säga ett kolesterolsänkande läkemedel, och ofta också blodtrycksläkemedel.

Det viktigaste är att behandla blodtryckssjukdom och förhöjda kolesterolvärden effektivt mot behandlingsmålen.

På ÅUCS finns en skötarpoliklinik för strokeenheten där vi genomför kartläggning och behandling av riskfaktorer hos patienter som insjuknat i hjärninfarkt, TIA-attack eller hjärnblödning. Efter ett mottagningsbesök överförs behandlingen och uppföljningen av riskfaktorerna till den egna hälsostationen.

I allmänhet genomförs den fortsatta behandlingen inom primärvården, där riskfaktorerna för artärsjukdomar följs upp, läkemedelsbehandlingen genomförs och recepten förnyas. En del av patienterna får kallelse till skötarpolikliniken för strokeenheten en gång efter insjuknandet.

På en del hälsocentraler finns det en kontaktperson för stroke som man kan kontakta efter utskrivningen. Kontaktpersonerna är i allmänhet sjukskötare eller fysioterapeuter. Kontaktpersonen för stroke kan du kontakta om du funderar på något om din egen sjukdom eller hur du klarar vardagen.

Alla som insjuknat i cirkulationsstörning i hjärnan har möjlighet att söka till en anpassningskurs några månader efter insjuknandet. Information om anpassningskurser finns bland annat på Hjärnförbundets webbplats.

Många som insjuknar upplever sig vara ensamma och förvirrade efter att de insjuknat. Andra som har upplevt samma sak kan vara till hjälp och på flera orter finns det strokeföreningar eller regionala klubbar. Mer information om kamratstöd finns på Hjärnförbundets webbplats.

För en ny, plötslig eller förändrad livssituation finns det hjälp. Redan på sjukhuset står sjukhusprästernas till tjänst eller så kan du kontakta till exempel Lounais-Suomen mielenterveysseuras kriscentral i Åbo.

Om du plötsligt får ett nytt symtom på cirkulationsstörning i hjärnan, ring omedelbart nödnumret 112.

Symtomen på cirkulationsstörningar i hjärnan är följande och det börjar plötsligt

• hängande mungipa
• kraftlöshet eller domningar i ena handen och/eller benet
• grötigt tal eller svårighet att hitta/förstå ord
• synstörningar, till exempel dubbelseende eller blindhet på ena ögat
• yrsel och balansstörningar

Vi bedömer behovet av sjukskrivning individuellt. I allmänhet sker bedömningen av förlängd sjukskrivning vid företagshälsovård eller vårdcentral.

Körförbudet varar i allmänhet en månad efter en TIA-attack. Efter hjärninfarkt och hjärnblödning är körförbudet minst 3–6 månader och det bedöms individuellt. Vanligen bedöms förlängning av körtillstånd på den egna hälsocentralen.

För en del av dem som insjuknat behövs en allmänläkares bedömning av körförmågan, en minnesundersökning och ett hälsobaserat prov på körförmågan. Vissa som insjuknat kan ha ett permanent körförbud om stroken har varit svår eller om den är förknippad med avsevärda svårigheter med informationsbehandling, såsom avsaknad av uppmärksamhet på ena sidan, stort synfältsbortfall, långsamhet och/eller svårigheter att reglera uppmärksamheten.

Vi rekommenderar inte flygresor 2 veckor efter en lindrig cirkulationsstörning i hjärnan. Om cirkulationsstörningen i hjärnan har varit svår rekommenderas inte flygresor under åtminstone en månad. Den behandlande läkaren kan utfärda ett intyg för avbokning av en resa.

Bastubad rekommenderas inte på två veckor efter cirkulationsstörning i hjärnan. Undvik heta bastubad om ditt blodtryck inte är under kontroll. Bastubad motsvarar promenader när det gäller ansträngning.

Tungt fysiskt arbete, hård ansträngning och sex rekommenderas inte på två veckor efter en cirkulationsstörning i hjärnan, även om symtomen är återställda.

Efter en hjärnblödning ska tung fysisk ansträngning undvikas under längre tid, åtminstone 2–3 månader.

Cirkulationsstörningar i hjärnan är ofta förknippade med utmaningar i informationsbehandling. Förändringarna är som starkast genast efter insjuknandet och blir vanligen lindrigare när man återhämtar sig.

I början kan det vara svårt att koncentrera sig en längre tid på en sak, till exempel på att läsa. Man kan lätt bli störd, till exempel när telefonen ringer kan man glömma vad man höll på med.

Behovet av sömn kan vara större än tidigare. Initiativförmågan kan vara nedsatt, man kan känna sig kraftlös. Rehabiliteringen är snabbast i början av sjukdomen ända tills 3-6 månader. Återhämtningen av funktionsförmågan fortsätter också efter detta.

Cirkulationsstörningar i hjärnan kan påverka hjärnområden som är viktiga för regleringen av känslolivet.

Följden kan till exempel vara att känsloupplevelser blir svagare eller starkare, nedsatt tolerans eller gråtmildhet. Å andra sidan kan det förekomma olämplig bekymmerslöshet och ibland också svårigheter att tolka andras känslotillstånd eller sociala situationer.

Dessutom skrämmer och chockerar ofta insjuknande i cirkulationsstörningar i hjärnan både patienten och patientens närmaste krets. Den som insjuknar kan oberoende av var skadan är uppleva känslor av sorg, nedstämdhet och ångest i olika skeden av återhämtningen.

Detta är de normala psykiska reaktionerna på allvarlig sjukdom och en förändrad livssituation.

Efter cirkulationsstörningar i hjärnan är det tillåtet att fortsätta sexlivet efter återhämtningstiden.

Mer information om parförhållanden finns på Hjärnförbundets webbplats.